I en ny bok wallraffar Qaisar Mahmood som cykelbud för att se den världen inifrån. Han blir aldrig "En av dem", som är bokens titel, men får desto mer inblick i medelklassens nojor och hyckleri.
Bra avsnitt. Intressant diskussion. Jag noterar att både du, Ivar, och Qaisar verkar umgås i en typ av svensk medelklass som har klimatångest, problem med städning hemma, matleveranser och allmänt känner en massa skam över att vara ’priviligierade’.
Jag känner inte alls igen det. Jag är övre medelklass, bor i en dyr förort till Stockholm och umgås med andra i medelklassen, både med utländsk bakgrund och helsvensk och ingenstans möter jag den sortens skam eller ångest över hjälp hemma eller leveranser.
Jag tror att er bild av medelklassen färgad av att ni troligen umgås med folk inom kultur- och mediesfären som kanske har slagsida åt progressiv vänster. Aspudden / Enskede snarare än Österåker/Täby, så att säga.
Jag noterar två saker, dels att Navid Modiris "mellanförskap" är ödet för de som kom i barndomen. De blir varken svenskar, eller rotade i sitt ursprungliga hemland. Det är smärtsamt. Det andra är att ingen svensk medborgare behöver göra slitsamma lågstatusjobb. Man måste ju vara rätt frisk, eller väldigt uthållig och tränad i slit, för att orka cykla runt med mat. De jobben finns ju redan i Pakistan, Indien och Bangladesh. De är tränade.
Bra avsnitt. Intressant diskussion. Jag noterar att både du, Ivar, och Qaisar verkar umgås i en typ av svensk medelklass som har klimatångest, problem med städning hemma, matleveranser och allmänt känner en massa skam över att vara ’priviligierade’.
Jag känner inte alls igen det. Jag är övre medelklass, bor i en dyr förort till Stockholm och umgås med andra i medelklassen, både med utländsk bakgrund och helsvensk och ingenstans möter jag den sortens skam eller ångest över hjälp hemma eller leveranser.
Jag tror att er bild av medelklassen färgad av att ni troligen umgås med folk inom kultur- och mediesfären som kanske har slagsida åt progressiv vänster. Aspudden / Enskede snarare än Österåker/Täby, så att säga.
Jag noterar två saker, dels att Navid Modiris "mellanförskap" är ödet för de som kom i barndomen. De blir varken svenskar, eller rotade i sitt ursprungliga hemland. Det är smärtsamt. Det andra är att ingen svensk medborgare behöver göra slitsamma lågstatusjobb. Man måste ju vara rätt frisk, eller väldigt uthållig och tränad i slit, för att orka cykla runt med mat. De jobben finns ju redan i Pakistan, Indien och Bangladesh. De är tränade.