"Svensk filosofis nya rockstjärna" betonar ofta vikten av källkritik och faktakontroller. Varför hänvisar hon då till rapporter som ännu inte skrivits?
Bra där! Åsa Wikfors är befordrad över sin kompetensnivå! Plattitydernas mästare! Hon är där bara för att bekräfta rådande värdegrund!Finns många orakel som ständigt dyker upp i media utan att ha något att säga! Helt ointressanta! Emma Frans på samma populistiska nivå!
Problemet är att kunna bibehålla en objektiv inställning i ett ämne som alltför mycket definieras av subjektiva upplevelser och missfärgas av ideologiska önskningar. Som exempel har vi t.ex. sociologi, pedagogik och det rent odefinierade området genuskunskap. Inom forskning så förekommer fusk och rent bisarra teorier (Lucas Gottzén). Väljer en forskare även att blunda för källor som talar emot ens ideologiska önskningar så är han själv en mycket osäker källa till kunskap.
Håller helt med dig, Ivar -den hör gången. Åsa W var min favoritfilosof för några årbsedan, men sedan drygt ett pr eller mer är hon helt ointressant av de skäl du nämner. Emma Frans är en annan. Statsvetaren Anders Persson, också ”expert ” på Israel och Palestina numera i Svt iaf, är en annan ”rockstjärna ” med fadd smak av partiskhet och i viss mån osaklighet i sina intervjusvar. jag undrar, är vi mera upplysta nu och kan se osaklighet bättre än vad vi kunde förr? Eller har det blivit helt normaliserat att det är okej idag? Och att ingen skäms för det? Vare sig man journalist eller forskare.
Bra där! Åsa Wikfors är befordrad över sin kompetensnivå! Plattitydernas mästare! Hon är där bara för att bekräfta rådande värdegrund!Finns många orakel som ständigt dyker upp i media utan att ha något att säga! Helt ointressanta! Emma Frans på samma populistiska nivå!
Problemet är att kunna bibehålla en objektiv inställning i ett ämne som alltför mycket definieras av subjektiva upplevelser och missfärgas av ideologiska önskningar. Som exempel har vi t.ex. sociologi, pedagogik och det rent odefinierade området genuskunskap. Inom forskning så förekommer fusk och rent bisarra teorier (Lucas Gottzén). Väljer en forskare även att blunda för källor som talar emot ens ideologiska önskningar så är han själv en mycket osäker källa till kunskap.
Håller helt med dig, Ivar -den hör gången. Åsa W var min favoritfilosof för några årbsedan, men sedan drygt ett pr eller mer är hon helt ointressant av de skäl du nämner. Emma Frans är en annan. Statsvetaren Anders Persson, också ”expert ” på Israel och Palestina numera i Svt iaf, är en annan ”rockstjärna ” med fadd smak av partiskhet och i viss mån osaklighet i sina intervjusvar. jag undrar, är vi mera upplysta nu och kan se osaklighet bättre än vad vi kunde förr? Eller har det blivit helt normaliserat att det är okej idag? Och att ingen skäms för det? Vare sig man journalist eller forskare.
Utmärkt analys, ÅWs akademiska ego , professorn, övergår hennes förstånd och förnuft.
Intressanta reflektioner. Bra research. Åsa W avklädd, men med kungens kläder döljer hon sin nakenhet.
En av dina bästa texter Ivar. Konklusionens avslutande rader är du särskilt nöjd med.
En ögonöppnare för mig👍