Cancelkultur bakom inställd kurs om samisk historia
Jonny Hjelm skulle hålla en sommarkurs om samisk historia vid Umeå universitet. Nu har den ställts in, efter påtryckningar från aktivister och andra forskare. Ännu en seger för cancelkulturen.
För lite mindre än en månad sedan skrev jag om fallet med Jonny Hjelm här på Rak höger. Han skulle hålla sommarkursen ”Samer som 'folkstam', ‘ras' och urfolk i vetenskap och politik”. Namnet räckte för att sametingspolitiker, vissa samiska aktivister och forskarkollegor skulle protestera. Hjelm berättade för mig då att han ville problematisera hur en del av forskningen om samer använder ett essentialistiskt sätt att se på urfolks etnicitet. Samma sorts idéer som var populära på 1800-talet, och sedan motbevisades i vetenskapliga sammanhang under 1900-talet, återkom nu under annan flagg. Så varför accepteras detta tankegods när det gäller samer, undrade Jonny Hjelm. Det har att göra med urfolksmetodologins essentialism, där man ser urfolk som en särskild sorts folk, har fått fotfäste i Sverige sedan några decennier.
I diskussioner på Facebook, anklagas Jonny Hjelm för att vara "samehatare", tendentiös och avfärdande av "samers perspektiv". Psykologen Jon Petter Stoor, på institutionen för hälsovetenskap vid Umeå universitet, har gått längst. I upprepade inlägg både i Västerbottens-Kuriren och Facebook har han angripit Hjelm med invektiv som "akademisk haverist" och “en skam för universitetet". När en gemensam kollega, som också deltagit i diskussionen, blev sjuk menar Stoor att detta gjorde Jonny Hjelm exalterad:
Då vädrade gammelgäddan blod i dammen och sen dess har han jagat runt alla mindre fiskar efter eget behag, kan man säga.
Låter det som konstruktiv kritik? En akademisk diskussion som visar att åren av högre studier gett resultat? Att studielånen inte var förgäves? Jon Petter Stoor tycks ha doktorerat i personangrepp och karaktärsmord. Vilken gren av psykologiämnet det nu är. Det kanske institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, där han är verksam, kan svara på.
Att flera av de värsta påhoppen kommer från andra forskare, varav flera dessutom är verksamma vid samma lärosäte som han själv, har förvånat Jonny Hjelm, berättar han för mig.
– Ja, jag är förvånad över kritiken, tonläget och de personliga påhoppen. Men det är klart… att en del av de mest aktiva är kollegor vid Umeå universitet gör det hela än mer anmärkningsvärt. Jag är också besviken över att relativt många vid min egen fakultet via "lajkandet" i sociala medier uppenbarligen tycker att det är okej med detta tonläge och de många invektiven.
Gör det någon skillnad att det är andra forskare, och alltså kollegor, som uttrycker sig så hårt?
– Ja, när humanvetenskapliga forskare som enligt min mening kan förväntas visa kollegial respekt och saklighet börjar likna mig vid "förintelseförnekare"...då har några röda linjer passerats. Det är så klart bra att forskare är engagerade och vill "göra skillnad" och påverka sin samtid, men det får inte leda till slarv och tendentiöst nyttjande av källor med mera. Och inte heller till personliga påhopp och spekulationer om motiv, dolda agendor med mera.
Avsikten hos vissa forskare var att anmäla sig till Hjelms kurs, inte i utbildningssyfte, utan för att övervaka eller kontrollera innehållet. Gamla tiders politiska kommissarier har fått ny skrud. Detta var också vad prefekten Jonas Nilsson angav som skäl till att ställa in kursen, att ett antal personer hade planerat att läsa kursen av andra skäl än att lära sig.
– Av omsorg om arbetsmiljön så beslutade jag mig för att ställa in. Om man vet att personer är där för att inte läsa kursen, utan i bästa fall bara observera en i rollen som lärare – det skulle vara en ohållbar situation, säger han till SVT.
Men är inte detta en seger för Jon Petter Stoor och de andra samiska forskaraktivisterna? Jonny Hjelm håller med om att den risken finns. Men eftersom det inte handlade om innehållet, enligt prefekten, är han ändå nöjd med beslutet.
– Jag delar prefektens uppfattning att det också fanns en risk för att studenter på kursen riskerade att fara illa och dras in i hätska diskussioner och liknande. Det hade inte varit bra. Arbetsmiljöskäl fick denna gång gå före värnandet av akademisk frihet.
Men vad händer om detta blir prejudicerande? Här har aktivisterna visat hur lätt de kan få universitetet att backa. Man anmäler sig helt enkelt till kurser som leds av forskare man vill mobba ut och vips har man fått bort det misshagliga! Mina känslor bryr sig inte dina fakta, för att parafraser en känd sentens.
När hotet mot forskares akademiska frihet och integritet kommer inifrån, från de egna leden, har Umeå universitets immunförsvar visat sig svagt. Den avskräckande effekten den här sortens fall får på forskning och undervisning är djupgående. Många fler forskare än den drabbade blir tveksamma inför att utforska känsliga ämnen, självcensur blir normen. Vem vet, man kanske helst inte vill få sitt namn draget i smutsen i tidningen, tv och bland kollegor i sociala medier.
Om Umeå universitet nu värnar arbetsmiljön så mycket att de ställer in en kurs borde de även ta nästa logiska steg: straffa de skyldiga. Annars bärs straffet endast av Jonny Hjelm och alla studenter som hade tänkt läsa kursen. Det är som att den brottsutsatte får ett fängelsestraff i stället för gärningsmännen. Alla forskare som deltagit i den offentliga mobbningen av Jonny Hjelm har gjort det fullt synligt i öppna trådar på Facebook. Och internet glömmer aldrig, som bekant. Därför krävs det inget större detektivarbete för att veta precis vilka som ligger bakom hetsandet av mobben. Man förbättrar arbetsmiljön genom att åtgärda grundproblemet, så att det inte upprepas.
Eller menar Umeå universitet att allt som skett är i sin ordning? Ett litet olycksfall i arbetet bara? Trist otur?
Nej, kursen borde ha genomförts. Universitetet ska vara en miljö där idéer fritt kan utbytas och debatteras utifrån deras förtjänster, oavsett vem som framför dem. Att ställa in sommarkursen var en mycket illavarslande eftergift till aktivister som inte tillåter andra perspektiv än det egna. De har inte på universitetet att göra. För vad ska vi ha högskolan till om den bara blir ännu en arena för radikal identitetspolitik? Den här sortens cancelkultur kommer att fortsätta att visa sitt fula tryne så länge universitetsledningar låter den hållas.
Jag frågar Jonny Hjelm vad han tycker att alltihop säger om förutsättningarna för att studera och diskutera frågor som rör samisk historia (och nutid).
– Om vi forskare inte sakligt och lugnt kan diskutera det förflutna, hur ska då politiker och andra kunna hantera dagens intressemotsättningar? Detta är verkligen en utmaning för oss alla.
Två tidigare texter om fallet med Jonny Hjelm
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Typisk effekt av att universitet leds av fegisar. Folk som inte respekterar yttrandefrihet har inget på universitet att göra, i synnerhet inte i lärar- eller handledarfunktioner, om de inte kan förmås att respektera vanlig demokratisk ordning.
Ideologierna har infiltrerat de akademiska institutionerna på ett sätt som påminner om vad som sker och har skett i totalitära stater. Vi såg det i Tyskland under 30 och 40 -talet, vi såg det i Sovjet och Östtyskland och nu ser vi det i Nordkorea och alltmer i Sverige. Har vi inte den akademiska friheten så blir den vetenskapliga diskussionen icke objektiv. Utan en sann vetenskap så hamnar den i en återvändsgränd. Skam att detta sker i Sverige!