Kan en myndighetsnörd ge Skolverket en omstart?

Joakim Malmström är Skolverkets nye generaldirektör. I en intervju berättar han om sin plan för en omstart – med fokus på lärarens auktoritet och mindre ideologi. Kan en ”myndighetsnörd” lyckas?

Joakim Malmström efterträdde Peter Fredriksson som generaldirektör för Skolverket i mars i år. Foto: Regeringen

Joakim Malmström, Skolverkets nye generaldirektör, står inför sitt hittills mest utmanande uppdrag: att vända förtroendet för en myndighet som länge präglats av splittrad styrning och omfattande kritik. Med en bakgrund som historiker och erfaren chef på flera stora myndigheter är han fast besluten att skapa ordning och återupprätta lärarens auktoritet. "Vi behöver ha lärarna i förarsätet i klassrummet", säger Malmström, som nu tar sig an arbetet med att minska ideologiskt präglade inslag och sätta fokus på kunskap och evidens.

En myndighetsstyrningsnörd. Det är så Skolverkets nye generaldirektör Joakim Malmström beskriver sig när jag träffar honom för en intervju på myndighetens huvudkontor i Solna.

Skolverket är den tredje myndigheten som 46-årige Malmström leder. Karriären har gått fort: efter att raskt nått den administrativa toppen vid Stockholms universitet, blev han 2017 landets yngste myndighetschef, i rollen som överintendent på Naturhistoriska Riksmuseet. Några år senare utsågs Malmström, som är disputerad i historia, till Sveriges riksarkivarie. Och nu alltså Skolverket, den största av landets fem skolmyndigheter, med nästan 900 anställda. Men medan Malmströms tidigare arbetsplatser rankas mycket högt i förtroendemätningar, är det annorlunda med Skolverket. Myndigheten har legat i bottenskiktet när det kommer till allmänhetens förtroende under 13 år i rad. Dessutom får man återkommande kritik från såväl lärare, akademiker och andra skoldebattörer. Så vad lockar Joakim Malmström just hit?

– När frågan först dök upp, tänkte jag så här: nej, det tror jag inte. Även om jag har varit många år i universitets- och högskolevärlden, har jag ju aldrig rört mig i skolans värld. De kommer äta mig levande, eftersom jag saknar skolbakgrund. Men sen kom frågan tillbaka, mer än en gång. Med 900 skolexperter behövs inte en till – det som saknas är någon som kan myndighetsstyrning och få fason på organisationen. Det finns stora utmaningar för Skolverket att jobba med. Det tyckte jag var intressant och spännande.

Under vårt samtal återkommer Malmström ofta till Skolverkets behov av styrning och av en ”förflyttning”. Frågan är vad han anser att myndigheten behöver flytta från? Jag är en av dem som kritiserat Skolverket för att i stödmaterial, handledningar och rekommendationer fortsatt torgföra en uppsättning pedagogiska idéer om undervisning som är influerade av en konstruktivistisk metodik och en postmodern kunskapssyn. Det har skett i konflikt med politiska direktiv. Hur är det med myndighetens syn på läraren?

– Det är inte som om myndigheten på något systematiskt vis driver en kunskapssyn som är den där konstruktivistiska, där läraren är en coach. Vi pratade med läroplansavdelningen så sent som häromdagen kring det där, med anledning av att jag skulle träffa dig. Fakta och kunskaper ska vara i fokus.

Malmström är tydlig: Statens Skolverk i Solna driver ingen egen agenda. Problemet är snarare, enligt den nye generaldirektören, bristen på samordning inom myndigheten. Verksamheten sönderfaller i fem-sex ”helt olika myndigheter”, där ”var och en inom sitt område är ambitiösa, entusiastiska och har en genuin, vilja att göra bra saker”, men där samordning och ensning saknats. Det finns ingen gemensam bild av vilken slags nytta verkets medarbetare ska åstadkomma i skolväsendet.

Ingen samordning och därför ingen agenda. Men under femton års tid med start 2009 har Skolverket exempelvis förespråkat att normkritik ska genomsyra hela det pedagogiska uppdraget och att läraren till en följd härav ska träda tillbaka. Det var inga enstaka skrifter, utan skedde med emfas och ihärdighet. Normkritik beskrivs i myndighetens material som ett vaccin mot makthierarkier och pedagogiskt förtryck. I nyproducerade filmer med tillhörande kommentarmaterial, förklarar Skolverket skillnaden mellan framgångsrikt ledarskap i klassrummet kontra inte alls framgångsrikt. Läraren som föreläser, ställer krav och tar kommando i klassrummet gestaltas på övertydligt vis som en diktator som ogillar sina elever. Den digitala, kompisläraren däremot framställs som klassens hjälte. Här framträder ett mönster, eller?

– Jag hör vad du säger. Men jag kan i mina dialoger på chefsnivå konstatera att det inte är en agenda som drivs. Fakta är i fokus, liksom den här regeringens tydliga fokus på grundläggande färdigheter. Det sker en förflyttning mot det analoga, mot läroböcker. Jag upplever att det har famnats inom myndigheten och av de bärande leden. Det är också sådant som vi håller på att sätta på pränt som prioriterade områden i verksamhetsplaneringen framåt.

Vetenskap, evidens och en renovering på djupet

Nej, under sitt halvår i Solna har Joakim Malmström inte noterat någon ideologisk slagsida. Däremot saknas en berättelse och en röd tråd i vad myndigheten står för, säger han. Under 2023 kritiserade skolminister Lotta Edholm myndigheten för att det omfångsrika materialet på webben brast i vederhäftighet, relevans och tillgänglighet. Det ledde till en order om digital storstädning:

–Vi förstod att den myndigheten har producerat en film per dag i tio års tid. Då kan man ju, som ny myndighetschef som vill få en samordnad och effektiv myndighet som gör vettiga grejer, tycka inte låter klokt. Men där vet jag också att vi redan har avpublicerat 550 filmer. Det är SÅ spretigt åt alla håll och kanter och det går att hitta nästan vad som helst på den webben.

Trots denna enorma filmkatalog, finns det några saker man inte kan hitta. Till exempel får den som söker på ”biologiska könsskillnader” inte en enda träff.

–Det är intressant.

Om man använder sökordet kognition, får man fyra träffar. Skriver man in ”normer”, får man däremot 317 träffar.

–Intressant.

Är det verkligen inte möjligt att se ett mönster här?

–Jag tänker inte dyka ner i de detaljerna. Du har ju tittat på det här noggrannare vad jag har gjort. Vad jag kan konstatera är att här och nu och framåt och utifrån den ambitionsnivå och riktning jag har för den här myndigheten, så ska det definitivt inte gå att prata om att myndigheten har någon form av ideologisk slagsida.

En annan förändring som Malmström hoppas realisera är att inrätta ett brett sammansatt vetenskapligt råd. Det är en nödvändig förflyttning bort från hur saker gjorts tidigare.