Vad hände när svenska staten bestämde sig för att bli snabbmatskung? 1976 gjorde Sverige ett försök med Clock – en hamburgerkedja där det var folkhem istället för franchise, Bamse istället för Happy Meal och planekonomi istället för Big Mac-index. Det gick… sådär.
I veckans avsnitt pratar vi om Clock – Socialist Burgers Inc., en dokumentär som både driver med och nostalgiskt hyllar Clocks misslyckade försök att konkurrera ut McDonald's. Staten skickade till och med spioner till Donken för att lista ut hur man gör en burgare (spoiler: det hjälpte inte). Och när standardmenyn inte lockade svenskarna försökte Clock med falukorvsburgare och ananas som pålägg. Inget ont om vare sig falukorv eller ananas, men någon succé blev det inte. Efter en rad felsatsningar, märkliga expansionsidéer och missnöjda kunder så dog Clock ut på 90-talet – men lever kvar i vissa hjärtan som ett folkhemskt kärt fiasko.
Varför är vi så svaga för den här sortens nostalgi? Har Clock blivit vår motsvarighet till Östtysklands Ostalgie – en romantisering av statliga satsningar som vi glömt varför vi övergav? Och vad säger det om vår tid att vi nu, decennier senare, vill se en dokumentär om det?
Vi reder ut det kapitalistiska debaclet och frågar oss om det ändå fanns något som staten faktiskt gjorde rätt.
Prenumerera eller stötta Rak höger
I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.
Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.
Swishnummer: 123-027 60 89
Plusgiro: 198 08 62-5
Bankgiro: 5808-1837
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Share this post