Välkomna tillbaka till Rak höger! Jag hoppas att ni har haft en bra sommar. Själv har jag haft semester nästan en hel månad, som ni kanske har märkt. Det var inte riktigt tanken, men eftersom jag inte haft semester på så lång tid så kändes det nästan nödvändigt. Jag har ägnat mig åt att röja sly, lära mina två äldsta barn att simma och cykla, och att läsa “Himmel och helvete” av Jón Kalman Stefánsson som handlar om isländska fiskares vedermödor. Nu ska jag försöka ställa om hjärnan från drunkningsdöd på Nordatlanten till arbete – och till valrörelsen. Har den inte varit märkligt avslagen?
Mina vänner är såklart inte något tvärsnitt av befolkningen i stort, men ingen jag pratat med under semestern är särskilt hoppfull eller peppad på något av alternativen. Självklart föredrar jag det högra blocket, men det är något nedslående med valet i år. Jag får återkomma till det. I en text om någon dag eller två.
I dagens podd pratar jag med Leonidas Aretakis. Till vardags är han chefredaktör på Flamman som beskriver sig som är en oberoende socialistisk tidning. Men det är inte det vi pratar om i podden, utan att han är aktuell med en ny bok som har titeln Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia (Natur & Kultur). Det handlar om varför Carl von Linné skrev en hel bok om psykoaktiva droger, om hur svenska forskare upptäckte ruset i Amazonas, om ravefester, om hippierörelsen och om motreaktionen på sent 60-tal som ledde till att drogerna narkotikaklassades. Det handlar också om lovande studier som visar hur olika psykedeliska droger kan hjälpa mot depression, ångest, trauman och kanske till och med Parkinsons. Men det verkar vara för tidigt att dra färdiga slutsatser, vilket Leonidas Aretakis påpekar i boken.
För det är en balanserad bok, och jag tycker att det blev ett balanserat samtal. Jag har själv aldrig provat någon av drogerna vi talar om, men det har Leonidas gjort i sin research för boken. Vem vet, någon gång kanske jag också behöver göra research.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Share this post