Sluta ignorera invandringens effekter på skolresultaten
Skolans resultatutveckling förklaras inte av friskolereformen, inte av vinstuttagen, utan nästan helt av effekten av en stor invandring från länder med lågt humankapital. Varför är det så tyst om det?
PISA-resultaten har kommit och den traditionella självspäkningen har inletts. Från höger till vänster tycks alla eniga om att det går åt fel håll, att svenska elever av någon anledning presterar allt sämre i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. “Det har aldrig varit ett större tapp i matematik och läsförståelse. Det är historiskt”, säger arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L) på en presskonferens. “En kunskapskollaps.”
Men varför går det så dåligt? För det första kan man se att trenden är nedåtgående för alla OECD-länder, sedan det senaste provtillfället 2018. Sverige hade, till skillnad från övriga länder, en bottennotering 2012, som man sedan hämtade igen. Men nu sjunker Sverige ihop med andra länder, vilket förmodligen är en effekt av pandemin som ledde till skolstängningar, distansundervisning, med mera.
Skolforskare kommer att vrida och vända på resultaten framöver, men redan nu kan man konstatera några saker. En är att det mesta av rapporteringen ignorerar det främsta skälet till att svenska resultat sjunkit över tid, vare sig på SVT eller i DN nämndes det. DN:s huvudledare pratade om helt andra saker. Skolverket skrev inte en rad om det heller i sitt pressmeddelande om de nya PISA-resultaten. Och i debatten samma dag i Studio Ett, mellan utbildningsminister Mats Persson (L) och Åsa Westlund (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, nämndes det överhuvudtaget inte.
Skolans resultatutveckling förklaras nämligen inte av friskolereformen, inte av vinstuttagen, utan nästan helt av effekten av en stor invandring från länder med lågt humankapital. Varför är det så tyst om det?
Snittpoängen i matematik för inrikesfödda svenska elever placerar dem på plats 8 av OECD:s 37 länder, plats 6 i läsförståelse och plats 7 i naturvetenskap. Infödda svenska elever presterar i topp bland OECD-länderna, medan svenska elever med utländsk bakgrund ligger under OECD-snittet för de med utländsk bakgrund (plats 26 av 37 i alla tre ämnen). Ser man till de som presterar på låg nivå, under nivå 2, är ligger inrikesfödda svenska elever på 20,1 procent i matematik, 16,7 procent i läsförståelse och 15,8 procent i naturvetenskap. Motsvarande för elever med utländsk bakgrund är 46,3%, 44,6% och 45,3%. Eftersom andelen elever med utländsk bakgrund har ökat över tid innebär det per automatik att resultaten för svenska elever har sjunkit. Till det hör att Sverige har näst störst skillnad mellan invandrare och infödda vad gäller alla tre ämnen, endast Finland har snäppet större. Men till skillnad från Finland har Sveriges elevbefolkning (åtminstone de som deltog i PISA) en stor andel med utländsk bakgrund (21,3%) som talar ett annat språk än svenska hemma (21,6%). Det innebär också att skillnaden mellan de två elevgrupperna får större effekt på det svenska resultatet. Effekten kvarstår för båda länderna och är störst av alla OECD-länder, även om den minskar, även när man väger in socioekonomisk status och språket som talas i hemmet.
Om man jämför samma grupper har svensk skola inte haft den genomklappning sedan man började med internationella mätningar, som man har lurats att tro av en del rubriker genom åren. Vad som var slående var att PISA-resultaten sjönk fram till 2012 för att sedan öka 2015 och 2018, men nu har resultaten sjunkit igen som sagt. Eftersom resultaten sjönk mer för elever med utländsk bakgrund, vars andel ökade, fick det ett större genomslag i statistiken. Relativt sett har de svenska resultaten inte försämrats lika mycket sedan 2012, jämfört med OECD som helhet. Om man räknar in invandringens effekter presterar alltså svenska skolan fortfarande i topp, när man jämför samma kategorier med varandra. Detta gäller även efter att resultatet sjunkit något mellan 2018 och 2022.
När skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren jämförde svenska resultat i en rad internationella prov som PISA, PIRLS, ICCS och TIMSS, framgick i stort sett samma mönster. Svenska skolan hade sjunkande resultat fram till ungefär 2011 och sedan dess har en kraftig återhämtning skett. När elever med inhemsk bakgrund jämförs ligger Sverige i topp, även i andra tester än PISA.
För vuxna gör OECD ett test som motsvarar PISA och som går under akronymen PIAAC, vilket mäter färdighetsnivån vad gäller läsförståelse, matematik och problemlösning i tekniskt avancerade miljöer. Även här kan man se liknande skillnader som i PISA. Svenska vuxna med svenska som modersmål har tredje högst läsförståelse av alla uppmätta länder, efter Japan och Finland. Men Sverige har störst skillnad av alla mellan infödda och vuxna med utländsk bakgrund som talar ett annat modersmål. När det gäller matematik ligger svenska vuxna med svenska som modersmål på plats ett, och även här är skillnaden med vuxna med utländsk bakgrund som talar annat modersmål störst av alla länder.
Andelen som ligger på den lägsta möjliga nivån i antingen läskunnighet och/eller matematik är 10,7% för svenska vuxna med svenska som modersmål – bara Japan har en lägre andel (9,1%). Detta är långt under OECD-snittet. Motsvarande andel för vuxna med utländsk bakgrund som talar annat modersmål är 52,3%, vilket är nästan 6 procentenheter högre än OECD-snittet (46,8%). Vilken utbildningsnivå ens föräldrar har har inte heller samma påverkan i Sverige som i andra OECD-länder, och mindre påverkan än i de övriga nordiska länderna.
Detta betyder inte att bakgrund är detsamma som öde, men däremot att vissa skillnader mellan grupper har bestått över tid och att det är lätt att dra felaktiga slutsatser när man endast ser till det sammanvägda resultatet. På PISA-provet ligger Singapore i en klass för sig vad gäller resultaten, men i PIAAC kan man se att äldre Singaporianer inte alls får särskilt goda resultat. Detsamma gäller flera andra länder som placerar sig i toppskiktet i PISA. Troligen ser man där resultatet av en allmän välståndshöjning, en förbättrad skola och sammanhörande kulturförändring som ger tydligare generationsskillnader än för de flesta andra.
Invandrare från länder med hög grad av analfabetism och låg utbildningsnivå kommer givetvis att ha svårare att klara sig på en svensk arbetsmarknad, och deras barn ha svårare i skolan. Betyder det att svenska skolan har blivit sämre om den gruppen växer? Inte nödvändigtvis. Snarare betyder det att skolan behöver kunna hantera ganska stora nivåskillnader mellan elever med olika bakgrund.
Därför var det nästan parodiskt att höra Åsa Westlund (S) i Studio Ett, där hon dundrade på om att tappet berodde på “marknadsskolan”. Jag har själv kritiserat att det svenska skolsystemet tillåter för stora vinstuttag, men det betyder inte att man kan rulla ut det som förklaring i tid och otid, i synnerhet inte när det saknas täckning för påståendet. Om friskolereformen och kommunaliseringen är förklaringen till de försämrade resultaten sedan 2018, varför har hela världen haft samma utveckling under samma tidsperiod? Och hur kunde en förbättring ske under 10-talet, om “marknadsskolan” är så usel? Dessutom får Åsa Westlund, och andra som argumenterar som hon, förklara varför Finland har haft den i särklass sämsta utvecklingen under de senaste 20 åren, när de varken har kommunaliserat sin skola eller genomfört någon friskolereform. Varför faller Finlands resultat trots att de inte har några vinstdrivande skolkoncerner? Nej, det blir till att studera statistiken för Westlund och Socialdemokraterna. Argumentationen håller inte.
Jag lutar år att skärmanvändning faktiskt påverkar elever, likväl som vuxna, negativt i större omfattning än vad vi tidigare har trott, vilket även var vad Mats Persson var inne på. Därför välkomnar jag Tidöpartiernas nya förslag att göra grundskolan helt fri från telefoner, även på rasten. Men exakt vilken effekt skärmanvändning har på elevers läsförståelse och andra färdigheter är svårt att säga, även om det mesta tyder på att det är negativt.
Men det tyder på både bristande läsförståelse och undermåliga matematiska färdigheter hos journalister, politiker och opinionsbildare när man ser dem påstå att svenska skolan sjunker som en sten, när det helt enkelt handlar om invandringeffekter.
Det behövs en ärlighet i debatten om svenska skolan. Vi kan inte jämföra äpplen och päron. Kategorierna skulle gärna få brytas ned på mer detaljnivå. Barn till högutbildade invandrare från europeiska länder kommer rimligen få andra snittresultat än barn till lågutbildade från Mellanöstern. Att väga samman dessa gruppers resultat säger kanske något, men det vore desto mer intressant att se hur svenska skolan klarar av grupper med helt olika utmaningar. Att få de mest lågpresterande eleverna att nå upp till basala kunskapsnivåer är ett viktigt mål, men också att kunna sporra och stimulera högpresterande elever. Skolan måste klara både och.
Senaste Under all kritik handlade om PISA:
En sista sak…
Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.
Låt hösten ge dig en rak höger!
PS. Om ni föredrar Swish så går det precis lika bra. Skriv då er mejladress som meddelande. Swish: 123-027 60 89
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Det förvånar inte att SVT och de flesta journalister samt många politiker inte klarar en vettig, dtaljerad analys till hjälp för utveckling. Vi ser det på de flesta områden - den parallella röriga, rörliga och smått förvirrade verkligheten. Sanning befriar och är inte alltid särskilt dyr. Tvärtom den motverkar förhastade beslut och spar resursurser. Grattis alla kämpande lärare. Kan vi sedan titta närmare på polisens arbetssätt och löner, så kanske vi hackar oss framåt ändå, om också sjukvården kan befrias från blanketter och överdriven byråkrati, så kan det kanske tom bli nästan bra.
Varför ska det vara så svårt att analyser korrekt? Om många av oss kan komma fram till detta logiska resonemang, varför har då så många politiker ett strutsbeteende? Ryggradslösa! Finns ingen patos hos många av våra politiker idag..
Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Lite så känns det när Sverige redovisar sina "fakta"