Allt fler lockas av den traditionella fastan, som inleds i dag. Kanske för att lockelserna är mer lättillgängliga än någonsin, överflödet mer påträngande. Vi riskerar att drunkna utan skyddsvallar.
Tack för en text som både berör och upprör. Så många bra värderingar som du beskriver! Jag önskar att många unga människor och föräldrar läser och förstår vad som är viktigt i livet. På 1970-talet och in på 1980-talet, när mina barn växte upp, gick det att leva ett "enklare" liv. Att gå sin egen väg. Idag är som du skriver frestelserna större. Ser på mina barnbarn att det är svårare att gå sin egen väg.
Mycket bra och tänkvärt. Mitt motgift mot detta superindividuella samhälle vi lever i är Jesus Kristus och församlingen. Däri ligger min livslust. När du fått grepp om Honom blir han något helt annat än vad många skulle kalla en naiv söndagsskolefarbror. Där börjar livet, där ligger utgångspunkten för livet, där finns kompassen alla behöver.
Det är precis så för mig också. Det är ju ett oerhört krav egentligen att människan på egen hand ska lyckas tämja de krafter som präglar vår samtid: individualismen, hedonismen, konsumismen, underhållningen. Men som kristen får man göra också det världsliga till andliga angelägenheter, och göra varje litet val till en fråga om efterföljelse. Varken mitt dejtingliv, min online-shopping eller mina twitteruppdateringar är längre min ensak. Allt få läggas fram i Ljuset.
En av de mest genomtänkta texter jag läst, om överflödets inverkan på våra liv. Mycket handlar om hur internet har förändrat oss och vår syn på oss själva och omvärlden. Det är skrämmande. En person närstående mig som jobbar med IT- frågor, föreslog att stora delar av IT världens värsta avarter borde skrotas.
Mycket tänkvärt och sant. Vi glömmer varandra. Medmänsklighet ersätts av självförverkligande, barn ersättes av karriär och andlighet av materialism. Bekvämlighet ersätter arbetsglädje. Hemförlossning, daghem och abort är inte skapade för barnens framtid, välbefinnande och säkerhet utan för föräldrars bekvämlighet. Kravlösheten i skolan är inte för barnens kunskapsinhämtande utan ett misslyckat ideologiskt experiment. Idag finns inte längre de trygghets skapande normerna, familjer splittras, kön ifrågasätts, kärlek likställes med sex och monogami är inte längre en självklarhet. Politikers ansvar har ersatts av politikers strävan efter makt. Tidigare stod kyrkan för de nödvändiga murarna. Moral, etik, gränser, disciplin och krav var ledstjärnor och gav tillsammans med rutiner en fast grund till trygghet. Arbete var inte bara en plikt utan en källa till stolthet. Vårt sekulariserade samhälle har raserat de trygghetsskapande murarna. Att kunna fasta bygger på disciplin, man måste kunna avstå eller som den framgångsrike ryske, ishockeyledaren Tarasov en gång sa angående de svenska lagets ölkonsumtion; Man måste lära sig att avstå från något.
Kan det utöver det överflöd som omger oss även ha något med kristendom att göra?
Nu när vi dagligen översvämmas med information om muslimers högtider, kanske det finns fler än jag som knyter näven i byxfickan och tänker: "vad är det för fel med de kristna traditionella högtiderna"? Varför pumpas vi fulla med nya och främmande högtider och seder, när vi har våra gamla. För mig är "ramadan" ingen högtid. Att inte äta mitt på dagen är nonsens. Det är ju då, som jag behöver kraft. Dessutom har jag läst någonstans att en riktig muslim inte heller skall svälja sin saliv. Bort i tok!
Jag tror det var en Aftonbladets ledarskribenter som hade hört om Ramadan och argumenterade för att det här med fasta kanske var en företeelse som vi skulle må bra av att inkorporera i vår kultur...:-)
Jag är inte helt säker på att du har rätt där. Aftonbladets ledarskribenter är inte kända för att ha alla skruvar rätt dragna. Nej, jag vidhåller att det finns en kristen tradition bakom.
Jag bor i Luxemburg - ett katolskt land. Här är fastan tämligen vanlig förekommande. Det finns även andra kristna traditioner, exempelvis, äter man fisk på fredagarna. Julotta finns inte, däremot midnattsmässa.
Själv har jag sedan 20 år "fuskfastat". Under de 40 dagarna dricker jag ingen alkohol, äter inte godis eller glass samt blandar inte kött, olja, och smör med bröd, ris, pasta och potatis. Det senare i enlighet med en diet som utvecklats av en fransman, Montignac. Den är bra för midjemåttet.
Nej, nej, förlåt, jag var otydlig. Det jag skrev var bara en komiskt menad kommentar till det du skrev om ”vad är det för fel på våra egna traditioner?” Delar av etablissemanget i Sverige känner inte ens till våra egna traditioner. Och det är ju för sorgligt. Det vara bara det jag menade.
OK, ironi är en svår form. Nu tillhör nog inte Aftonbladets ledarskribenter delar av Sveriges etablissemang, möjligen Södermalms. Ha de dejligt i Kongens by!
Tack för en text som både berör och upprör. Så många bra värderingar som du beskriver! Jag önskar att många unga människor och föräldrar läser och förstår vad som är viktigt i livet. På 1970-talet och in på 1980-talet, när mina barn växte upp, gick det att leva ett "enklare" liv. Att gå sin egen väg. Idag är som du skriver frestelserna större. Ser på mina barnbarn att det är svårare att gå sin egen väg.
Det var faktiskt enklare förr, att leva ett rimligt liv!
Mycket bra och tänkvärt. Mitt motgift mot detta superindividuella samhälle vi lever i är Jesus Kristus och församlingen. Däri ligger min livslust. När du fått grepp om Honom blir han något helt annat än vad många skulle kalla en naiv söndagsskolefarbror. Där börjar livet, där ligger utgångspunkten för livet, där finns kompassen alla behöver.
Det är precis så för mig också. Det är ju ett oerhört krav egentligen att människan på egen hand ska lyckas tämja de krafter som präglar vår samtid: individualismen, hedonismen, konsumismen, underhållningen. Men som kristen får man göra också det världsliga till andliga angelägenheter, och göra varje litet val till en fråga om efterföljelse. Varken mitt dejtingliv, min online-shopping eller mina twitteruppdateringar är längre min ensak. Allt få läggas fram i Ljuset.
Den inre kampen är mer närvarande än någonsin. Det är kampen om våra själar, kampen om vår framtid, kampen om vår barns framtid.
Japp. Inget mindre än precis det!!
En av de mest genomtänkta texter jag läst, om överflödets inverkan på våra liv. Mycket handlar om hur internet har förändrat oss och vår syn på oss själva och omvärlden. Det är skrämmande. En person närstående mig som jobbar med IT- frågor, föreslog att stora delar av IT världens värsta avarter borde skrotas.
Instinktivt vill jag hålla med. Börja med Tiktok. Förbjud!
Mycket tänkvärt och sant. Vi glömmer varandra. Medmänsklighet ersätts av självförverkligande, barn ersättes av karriär och andlighet av materialism. Bekvämlighet ersätter arbetsglädje. Hemförlossning, daghem och abort är inte skapade för barnens framtid, välbefinnande och säkerhet utan för föräldrars bekvämlighet. Kravlösheten i skolan är inte för barnens kunskapsinhämtande utan ett misslyckat ideologiskt experiment. Idag finns inte längre de trygghets skapande normerna, familjer splittras, kön ifrågasätts, kärlek likställes med sex och monogami är inte längre en självklarhet. Politikers ansvar har ersatts av politikers strävan efter makt. Tidigare stod kyrkan för de nödvändiga murarna. Moral, etik, gränser, disciplin och krav var ledstjärnor och gav tillsammans med rutiner en fast grund till trygghet. Arbete var inte bara en plikt utan en källa till stolthet. Vårt sekulariserade samhälle har raserat de trygghetsskapande murarna. Att kunna fasta bygger på disciplin, man måste kunna avstå eller som den framgångsrike ryske, ishockeyledaren Tarasov en gång sa angående de svenska lagets ölkonsumtion; Man måste lära sig att avstå från något.
Kan det utöver det överflöd som omger oss även ha något med kristendom att göra?
Nu när vi dagligen översvämmas med information om muslimers högtider, kanske det finns fler än jag som knyter näven i byxfickan och tänker: "vad är det för fel med de kristna traditionella högtiderna"? Varför pumpas vi fulla med nya och främmande högtider och seder, när vi har våra gamla. För mig är "ramadan" ingen högtid. Att inte äta mitt på dagen är nonsens. Det är ju då, som jag behöver kraft. Dessutom har jag läst någonstans att en riktig muslim inte heller skall svälja sin saliv. Bort i tok!
Jag tror det var en Aftonbladets ledarskribenter som hade hört om Ramadan och argumenterade för att det här med fasta kanske var en företeelse som vi skulle må bra av att inkorporera i vår kultur...:-)
Jag är inte helt säker på att du har rätt där. Aftonbladets ledarskribenter är inte kända för att ha alla skruvar rätt dragna. Nej, jag vidhåller att det finns en kristen tradition bakom.
Jag bor i Luxemburg - ett katolskt land. Här är fastan tämligen vanlig förekommande. Det finns även andra kristna traditioner, exempelvis, äter man fisk på fredagarna. Julotta finns inte, däremot midnattsmässa.
Själv har jag sedan 20 år "fuskfastat". Under de 40 dagarna dricker jag ingen alkohol, äter inte godis eller glass samt blandar inte kött, olja, och smör med bröd, ris, pasta och potatis. Det senare i enlighet med en diet som utvecklats av en fransman, Montignac. Den är bra för midjemåttet.
Nej, nej, förlåt, jag var otydlig. Det jag skrev var bara en komiskt menad kommentar till det du skrev om ”vad är det för fel på våra egna traditioner?” Delar av etablissemanget i Sverige känner inte ens till våra egna traditioner. Och det är ju för sorgligt. Det vara bara det jag menade.
OK, ironi är en svår form. Nu tillhör nog inte Aftonbladets ledarskribenter delar av Sveriges etablissemang, möjligen Södermalms. Ha de dejligt i Kongens by!
P.S Har du läst den här: https://www.axess.se/artiklar/en-fraga-om-kultur/