7 Comments

Mycket intressant. Jag saknar en punkt i Powell-doktrinen som handlar om det kan uppnås ett bredare folkligt stöd i det invaderade landet avseende en utveckling mot ett mer demokratiskt samhälle med en syn på mänskliga rättigheter som liknar den i Väst. Jag tror inte att det breda folkliga stödet finns i Afghanistan och då blir det dömt att misslyckas.

Expand full comment

Jag är 62 år gammal. Vietnamkriget var den första större internationellt uppmärksammade konflikt där jag hunnit bli gammal nog att följa och intressera mig. Sedan dess är mina reflektioner att i slutänden är det ALLTID den sida USA väljer att stödja som biter i gräset.

Man drog sig ur Vietnam med ett fredsavtal mellan Nordvietnam och Sydvietnam undertecknat. Norvietnams stridsvagnar hade redan motorerna varmkörda och inmarschen blev i stort sett problemfri. En, just det, korrupt regim i Sydvietnamn hade inget att sätta emot även om det ska erkännas att med stöd av Kina och Sovjet, vars regimer åtnjöt och fortfarande åtnjuter privilegiet av att inte störas av interna massmedia och i huvudsak bara som pliktskyldigast störas av den media i väst (vars hjärta ständigt ohjälpligt och enögt klappar till vänster) om det gäller nå'n stackars dissident som burats in så hade inte ens ett anständigt Sydvietnam kunnat stå emot det aggressiva militära etablissemanget Nordvietnamn så värst länge. På köpet fick man kommunistregim också i Laos och en historiskt unik mördarregim i Kambodja.

Faktum är att effektiviteten i Khmer Rouge's folkmordsprojekt vida överglänste Nazitysklands. Per tidsenhet mördades betydligt fler i Kambodja än i Tyskland med ockuperade områden. Faktiskt. I och för sig fick Khmer Rouge benäget stöd av Jean-Christophe Öberg och andra av revolutionsromantik berusade i väst men likväl. Till sist nu är det väl bara den bergatrollsrike ultrakommunisten Mikael Wihe som hysteriskt behåller ögonen stängda, till och med Birgitta Dahl mumlade ut en omvändelse till sist, så där lite i skymundan som det anstår en ansedd S-kvinna. De röda khmererna är nu borta men är ersatta av diktatorn Hun Sen (fd röd khmer btw) och han rånar på ganska bra med skövling av regnskogar och diverse annan korruption. Laos är ett av endast fem återstående uttalade kommunistländer, liksom så klart Vietnam. Onkel Sams insatser var återigen långsiktigt förödande.

Sedan har vi Nicaragua. Jodå, Sandinisterna hade ju inte så svårt att få folkligt stöd när den USA-allierade höger-diktatorn Somoza först lät sina styrkor plundra det jordbävningsdrabbade Managua och sedan snodde pengarna som samlades in för att hjälpa Nicaragua. Så stiger USA in i bilden, stöder Contras. Sandinisterna bort från makten till sist, jodå. Vem är diktator där nu då? Daniel Ortega, just det. Onkel Sam slog till igen.

Så kommer vi till Mellanöstern. Onkel Sam laddar bössan tillsammans med Storbritannien. I en tsunami av lögner motiverades krig nummer två. Först hade man ju gjort rätt, befriat Kuwait men stannat sedan. Ett undantag i Onkel Sams CV. Med hycklaren Tony Blair som kompanjon motiveras invasionen av Irak med lögner om innehav av förbjudna vapen. Resultatet då? IS, folkmord på yazidier, radikalisering av Västeuropa, exodus och massiva migrationsproblem vars följder vi inte sett mer än början på, i Europa. Onkel Sam fyllde på i sitt CV.

Så Afghanistan, så klart.

Mönstret börjar bli tydligt. Vill man se vilken sida som till sist förlorar, se efter vilken sida USA står på. Det är hög sannolikhet för att det blir så.

Jag kan ju för övrigt lägga till Kuba som högst osannolikt blivit kommunistiskt och dessutom blivit en plattform för Rysslands pågående etablering regionen, om man stött Castro och aldrig infört sanktioner. (Ryssland äger nu 1/3 av Venezuelas oljereserver, betalning för vapen till den knarkkartell som leds av Maduro. I Venezuela har Ryssland baser för såväl armé- flyg- och marinförband.) Kommunistpartiet på Kuba var emot Castro från början. Just det, EMOT. Hur svårt borde det ha varit att ta rätt sida där? Problemet i USA var väl att Kuba var maffians revir med spel och prostitution som lukrativa verksamheter och då blev valet fel. Känns korruptionspratet från Afghanistan igen?

En sista kommentar om Mellanöstern. Att vara så naiv att man ens kan fantisera om att kasta ett land från brutal diktatur till modern fungerande demokrati är typiskt, TYPISKT, USA och för den delen också delar av en i bubbla levande intellektuell elit av goda liberaler. Facit ser vi i Libyen och Irak. Konsekvensen åter igen massiva flyktingströmmar till Europa. Finns det för övrigt något enda muslimskt land som kan sägas vara demokratiskt? Någon, hand upp? Jaså, nähä....

Vi har en världspolis i USA, en världspolis som nästan alltid väljer fel när det gäller långsiktiga resultat. Nu blir Afghanistan åter igen en fristad för Al-Quaida med flera och heroin-industrin kan utvecklas i lugn och ro. Skyddade av Kina så klart som i utbyte oblygt lär roffa åt sig av Afghanistans omfattande mineraltillgångar. Á la Afrika. Det kommer att funka bra för Afghanistans makthavare. Marknaden för heroin ligger ju öppen dessutom. Just det, i USA, för knarka, DET kan man i USA.

Vem med insikt kan egentligen våga vara allierad med USA?

Expand full comment

Intressant. Kan det vara så att Tyskland, Japan och Sydkorea tjänade som goda exempel för USA avseende deras intervention som både syftade till att förhindra kommunismens spridande samt förutsättningar för en demokratisk samhällsutveckling. Sen på 60-talet och framåt började USA:s interventioner inte få de resultat man önskade.

Expand full comment

Tja, kanske. Å andra sidan satte väl Japans härjningar fram till och med andra världskriget sina spår och Japan som föredöme kanske inte steg fram så där värst snabbt. I Asien är ju Japan paria fortfarande, på en del håll. Tyskarna med motsvarande i bagaget.

Som jag uppfattar det har många amerikaner svårt att föreställa sig att någon över huvudtaget tycker eller tänker annorlunda än vad amerikaner själva gör. Får de någon gång för sig att det kan vara så försöker de enligt mina erfarenheter omgående få andra att börja tänka som de gör. Samtidigt är de försedda med ett hyggligt men aldrig erkänt komplex gentemot Europa gentemot Europas historia förankrad i dess kultur.

I USA tror en majoritet fortfarande att Gud skapade världen på sex dagar och tog rast den sjunde. I vissa delstater är det tillåtet att ENBART undervisa om det och utelämna darwinismens lära om evolutionen som pågått i miljarder år. Jag såg ett TV-inslag för ett antal år sedan när ett team frågade folk på gatan i Los Angeles vad Belgien är. Någon svarade att de trodde att Belgien är huvudstad i Paris. De flesta hade ingen aning. Jag läste nyligen att det enligt en undersökning är så att cirka åtta procent av de amerikanska männen tror att de skulle kunna besegra ett vuxet lejon, med bara händerna. I USA bor cirka fem procent av jordens befolkning, uppskattas det. Dessa fem procent bedöms förbruka femtio procent av den globala, årliga produktionen av droger. Källa: en sheriff i Texas som intervjuades i TV om Trumps mur men som menade att migrationen är ett litet problem för USA jämfört med de i praktiken socialt accepterade drogerna.

Det är väldigt lätt att tycka illa om USA. All deras välmening till trots. Att den muslimska världen hatar USA i mångt och mycket är dessvärre inte alls konstigt. Lägger man då till att Islam som är den i särklass yngsta världsreligionen fortfarande i hög grad är en bokstavstroende religion där varje ord av ökenkrigaren Muhammed anses definiera evig sanning så står vi där vi står. Betänker man att kristendomen är 600 år äldre så kan vi betrakta vad den kristna kyrkan ägnade sig åt på 1400-talet. Brände folk på bål. Avrättade kättare utan pardon. Så småningom våldtog man världen i Jesu namn.

Så det tar kanske ett tag innan islamisterna lugnar ner sig. Därför är det lite synd att de nu troligen kan träna fritt i Afghanistan igen. Kina som troligen kommer att stå regimen närmast har nog inget emot lite terrorhandlingar i Väst. Befarar jag. Bara Kina får sina råvaror, de är många som har behov och så har de som sagt agerat stöd åt diverse diktatorer framför allt i Afrika sedan tidigare.

Vi får väl se.

Expand full comment

Bortsett från att du verkar vara något av en mansplainer och messerschmidt ;-) så håller jag med dig i mångt och mycket. Det enda i ditt resonemang som jag starkt invänder emot är att man ska betrakta islam utifrån att det är en 600 år yngre religion. Man kan förvänta sig att även islam kan göra utvecklingssprång och inte behöver gå igenom alla stadier som kristendomen, som du riktigt påpekar, drabbat världen med.

Expand full comment

Jag vet inte riktigt vad begreppet "mansplainer" står för men med "messerschmidt" menar du kanske "besserwisser"? Den uppfattningen får man naturligtvis ha om man vill. Vad ger du dig själv för epitet?

Mvh/P

Expand full comment

Det är utmärkt att väst- och bästvärlden fått sig en läxa. Hur många länder i världen delar dess värderingsgrund? Om mänskliga rättigheter - om fria sant demokratiska rättigheter med jämställdhet mellan kvinnor och män som en förutsättning. Mycket få. Och tro att det med våld och ockupationer går att tvinga fram demokrati i och mänskliga rättigheter i ett av klaner styrt land är dumdristigt. Islam och klanvälde fungerar inte i ett modernt västerländskt och demokratiskt land. Tänkesätten skiljer sig alltför mycket åt. Folk och länder måste få utvecklas i sin egen. takt - en lärdom att ta för de som alltid vet bäst hur andra länder och folk ska vara och uppträda.

Expand full comment